På resa genom 185 miljoner år

Det var med stora förhoppningar som jag sökte stipendium för att delta i kursen ”The Science of the Jurassic Coast” i Exeter i sydvästra England. Och mina högt ställda förväntningar infriades verkligen. Kursen anordnades av tidskriften New Scientist, som anlitar välrenommerade forskare inom området. Föreläsningar varvades med exkursioner och vi var omkring 35 deltagare.

Inledande intressanta föreläsningar

Väl framme på hotellet i Exeter välkomnades jag med kursmaterial och redan på eftermiddagen var det dags för de två första föreläsningarna, följt av en gemensam middag. Först ut var Dr. Anjana Khatwa, som höll en presentation av världsarvet Jurassic Coast och förklarade uppkomsten av några av de geologiska formationer man kan hitta där.
Därefter visade professor Lewis Darnell exempel på spännande kopplingar mellan geologi och förutsättningar för evolution och mänsklig verksamhet. Han utgick bland annat från sin bok ”Origins”, som jag köpte (och har läst med stor behållning). Darnell beskrev också hur den senaste nedisningen med medföljande låga vattennivåer möjliggjort människans kolonisering av så gott som alla delar av jorden.

Fossilletande i Mary Annings fotspår

Nästa dag gav vi oss av till kuststaden Lyme Regis, öster om Exeter, där vi fick en guidning på museet. I Lyme Regis gjorde pionjären Mary Anning (fossilsamlare och paleontolog) banbrytande fynd längs kusten i början av 1800-talet.
Vi letade oss också ner till stranden för att titta efter fossiler. Under juratiden var vattnet varmt, vattennivåerna var höga och större delen av stranden låg under ytan. Därför finns det rikligt med marina fossiler och avlagringar från den tiden. Även om jura var dinosauriernas tid, var de flesta dinosaurier landdjur och av den anledningen hittar man främst havsödlor och ammoniter här. Trots att Jurassic Coast är ett världsarv gör erosionen att nya fossiler ständigt kommer fram. Därför är det tillåtet att ta sig med fynden hem.

På båttur längs kusten

Tidigt nästa morgon åkte vi till Exmouth, där en chartrad båt väntade för en utflykt längs kusten mot Sidmouth. Vädret var fantastiskt liksom den guidade båtturen. Vi fick veta allt om de geologiska formationer vi passerade och även se exempel på vad erosionen kan ställa till med. Klimatförändringarna gör att det här är ett problem som tyvärr bara kommer att eskalera.
Längs färden kunde vi urskilja lager som var upp till 185 miljoner år gamla. Längst ner, längst västerut, hittar vi trias, följt av jura och krita. Lagren sluttar svagt mot öster.
Trias: 250 till 200 miljoner år sedan, med torra ökenförhållanden.
Jura: 200 till 145 miljoner år sedan, en varm period med marina fossiler.
Krita: 145 till 65 miljoner år sedan, som avslutas med dinosauriernas utdöende.