
Livslångt lärande i fokus
Sebastian Skarp fick SFUB:s stipendium 2024. Han är högstadie- och gymnasielärare i SO och spanska på Viktor Rydbergs skola i Sundbyberg. Under hösten var han i Okayama, Japan, för att studera hur man arbetar med hållbar utveckling i skolan. Här är hans rapport.
Syfte med resan till Okayama i Japan var att studera hur man arbetar med hållbar utveckling i skolor på plats. Under vistelsen gjorde jag studiebesök på en högstadieskola, samtalade med skolpersonal och besökte så kallade ”learning community centers”. Valet föll på Okayama eftersom staden är känd för sitt väl dokumenterade och prisbelönta hållbarhetsarbete. Även om utmaningarna i Japan skiljer sig från de vi har i Sverige, upptäckte jag att mycket är överförbart till den kontext som jag arbetar i.
Hållbar utveckling i utbildningen
Mitt fokus var på delmål 4.7 i FN:s globala mål för hållbar utveckling, som handlar om utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap. Det innebär att alla elever ska få kunskaper och färdigheter för att kunna främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om miljöfrågor utan också om mänskliga rättigheter, jämställdhet, fred, icke-våld, kulturell mångfald och medmänsklighet.
Besök på skola med hållbarhetsprofil
Mitt första besök var på Minan Okayama Municipal Junior High School, en högstadieskola som är knuten till UNESCO:s arbete kring hållbarhet. En av de mest minnesvärda aktiviteterna jag fick ta del av var på temat ”livets okränkbarhet”, som syftar till att belysa alla människors lika värde. I skolans idrottshall hade ett trettiotal föräldrar från området samlats med sina bebisar. Eleverna hade i förväg förberett frågor till föräldrarna om hur det är att bli och vara förälder. Under aktiviteten fick eleverna även hålla i barnen, trösta och leka med dem. Det här var en återkommande aktivitet under det sista läsåret, som eleverna tog på största allvar. Samtliga av dessa aktiviteter var helt frikopplade från bedömning.


Fler hållbara aktiviteter för eleverna
Exempel på andra aktiviteter som skolan genomför:
- Eleverna paddlar kanot i stadens gamla kanaler som förr i tiden användes för bevattning, idag är de nödvändiga för de återkommande översvämningarna. Syftet är att förstå historien och att vårda sin närmiljö.
- Rensa kanalerna från skräp.
- Besöka i Hiroshima för att aldrig glömma kriget, atombomben och hopp om att aldrig behöva uppleva det igen.
- Skördefester där elever lagar soppa på grönsaker från skolans egna trädgårdar.
Under mitt besök fick jag även gå runt i klassrummen och besöka en lektion i engelska, då fick jag berättade om mig själv, Sverige och den svenska skolan. Eleverna var mycket nyfikna och engagerade.
Lärocentrum för livslångt lärande
Inom varje prefektur i Japan finns så kallade ”kominkan” så kallade ”learning community centers”. De bygger på en filosofi om livslångt lärande, där människor i alla åldrar får möjlighet att utveckla sina kunskaper och delta i lokala projekt. ”Kominkan” fungerar som en mötesplats och en länk mellan invånare och kommun, där allt från sociala aktiviteter till samhällsutvecklande projekt ryms. Kopplat till varje center finns ett antal volontärer, som följde med föräldrarna och deras barn under aktiviteten.
Från matlagning till dans
Jag besökte Minannishi Kominkan och Kyoyama Kominkan i Okayama. Där fick jag ta del av olika aktiviteter som pågick under dagarna. Bland annat fanns det ett storkök där några volontärer förberedde mat till äldre och ensamma som hade svårt att både handla och laga mat. Det var en dansklass för nyblivna mammor och några musiker hade lånat lokalen för att repetera.
Katastrofberedskap och de ungas ansvar
I Kyoyama Kominkan var det ett projekt som de var särskilt stolta över; arbete med skolelever kring katastrofberedskap. Okayama drabbas periodvis av kraftiga översvämningar och lever ständigt med risken för jordbävningar. Eftersom många vuxna pendlar långt till sina arbeten ligger ett stort ansvar på att ungdomarna ska kunna agera om något skulle hända.
Eleverna får därför kartlägga områden där översvämningsrisken är hög och där det är svårt att ta sig fram. De arbetar fram förslag på hur man kan skydda samhället och underhålla viktiga områden, som till exempel kanaler och broar. På så sätt lär sig eleverna mer om sin närmiljö, om hur klimatförändringar påverkar samhället och om vikten av gemensamt ansvarstagande.
Fler stipendierapporter
Nästa ansökningsperiod startar:
1 juni
Var förberedd! Den 1 juni öppnar ansökan till vårt stipendium, som du kan söka för en studieresa, kurs eller konferens. Läs mer om villkoren för stipendiet.
Sök stipendium senast
28 feb
Nu kan du söka stipendium för en kurs, konferens- eller studieresa. Passa på och stärk dig i din lärarroll!
Läs mer om villkoren >
Läs mer och ansök >
Nästa ansökningsperiod startar
20 dec
Just nu kan du inte söka något stipendium. Men nästa ansökningsperiod startar den 20 december. Förbered dig inför ansökan, läs villkoren >




