STIPENDIERAPPORT | AV DENI BESLAGIC | 2026-05-05

Tur och kultur Berlin

Deni Beslagic åkte tur och retur till Berlin på kurs. Med sig hem har han nya pedagogiska grepp kring kulturminnen och stadsutveckling, som han kan använda i sin undervisning.

Deni Beslagic är gymnasielärare i engelska och moderna språk på Thorildsplans gymnasium i Stockholm. Tack vare SFUB:s stipendium kunde han åka på en veckolång kurs till Berlin: ”Cultural Heritage Education – Berlin as a case study”. Han kom tillbaka med nya perspektiv på begreppet kulturminnen, stadsutveckling och hur man kan använda historiska platser och stadsrum som pedagogiska verktyg i undervisningen. Det här är hans berättelse.

Vad innefattar ett kulturminne?

Kursen inleddes med hemläxan, presentationer av oss deltagare, de städer vi kommer ifrån och de skolor vi arbetar på. Därefter följde ett seminarium där vi diskuterade begreppet kulturminnen och vad som kan räknas in i det.

Introduktion Berlin

Kursledaren gav oss en introduktion till Berlin och visade exempel på hur staden har förändrats under de år hon har bott där. Gentrifiering var ett återkommande tema, liksom hur stadens karaktär påverkats när lokalbefolkning trängts bort. Diskussionerna kopplades hela tiden till våra egna städer och erfarenheter. Efter första kursdagen fick vi några fördjupningslänkar i läxa.
På egen hand valde jag sedan att göra en lång busstur. Från bussfönstret fick jag en inblick i de stora kontraster som präglar Berlin, en storstad med en mycket speciell historia.

Reflektioner och observationer

Nästa dag inleddes av Francesco Molinari, chef för Europass Teacher Academy, historiker och inflyttad berlinare, som fördjupade gårdagens teman genom sina egna observationer och fältstudier. Samtalen var engagerade och gav utrymme för kritiska frågor och jämförelser mellan olika länder.
Därefter blev det studiebesök till slottet Charlottenburg. Guiden var kunnig och engagerande men kämpade med sin engelska, vilket gav ett ofokuserat och rörigt intryck. Guidningen väckte frågor kring språk, fokus och målgrupp. Och vi fick i uppgift att reflektera över hur ett skolbesök skulle ha fungerat här.

På guidad tur genom historien

Turen fortsatte med en yrkesverksam historiker genom centrala platser som Brandenburger Tor, riksdagshuset, Förintelsemonumentet, platsen för Hitlers bunker och Checkpoint Charlie. Guidningen byggde på historisk storytelling och gav upphov till flera spontana diskussioner. Särskilt starkt intryck gjorde guidens egen tolkning av Förintelsemonumentet. Han förklarade att monumentet är som ett öppet sår i stadens centrala gaturum, som ständigt ska påminna oss om de sår som har skapats genom historien.
Den tanken väckte också idéer för undervisning på hemmaplan: att ta med eleverna på en stadsvandring och låta dem tolka symboliska betydelser i platsers arkitektoniska utformning.

Historik och didaktik i klassrummet

Efterföljande dag ägnades åt didaktiska aspekter på studiebesök och hur historiska platser och museer kan integreras i undervisningen. På eftermiddagen besökte vi Otto Weidts borstfabrik, där blinda judar anställdes och senare gömdes under kriget. Guidningen gav konkreta inblickar i vardagslivet under nazitiden och satte berättelserna i ett större historiskt sammanhang.
När vi hade egen tid besökte jag Futurium, en gratisutställning om framtiden ur perspektiven människa, teknik och natur. Även här väcktes idéer till teman och aktiviteter som jag skulle kunna använda i min egen undervisning.

Mellan öst och väst

Därefter flyttades fokus till efterkrigstiden och Berlins uppdelning i öst och väst. Arkitektur, stadsplanering och ideologi diskuterades, liksom hur makt kan uttryckas i byggnader och i offentliga rum. Även populärkulturella exempel togs upp som möjliga ingångar i undervisningen.
Ett studiebesök på en DDR-utställning, på ett av stadens kulturpalats, knöt an till förmiddagens föreläsning. Under den egna tiden åkte jag ut till en förstad och sökte jag upp en minnesskylt tillägnad en släkting till en bekant, som hade lämnat Berlin strax innan förföljelserna under 1930-talet. Bilden som jag tog av skylten blev mitt bidrag till hemläxan, som var att hitta en egen aspekt på vad ett kulturminne kan vara.

Historia längs gränsen

Mot slutet av veckan besökte vi Museumsön och ”Tårarnas palats”, där tårfyllda avsked ägde rum mellan västerländska besökare och östtyska invånare som inte fick resa till Västberlin.
Tillbaka på institutet sammanfattades kursens innehåll och våra lärdomar kring kulturminnesbegreppets bredare betydelse och dess användning i undervisning. Vi fick våra kurscertifikat, utbytte idéer och diskuterar framtida samarbeten.
Sista dagen var vi på en guidad tur längs Bernauer Straße, där muren en gång gick. Området fungerar i dag som ett dygnetruntöppet utomhusmuseum, där personliga berättelser och historiska händelser vävs samman. Här kunde vi sätta kursinnehållet i en tydlig och konkret kontext.

Fler stipendierapporter

Nästa ansökningsperiod startar:

1 juni

Var förberedd! Den 1 juni öppnar ansökan till vårt stipendium, som du kan söka för en studieresa, kurs eller konferens. Läs mer om villkoren för stipendiet.

Sök stipendium senast

28 feb

Nu kan du söka stipendium för en kurs, konferens- eller studieresa. Passa på och stärk dig i din lärarroll!
Läs mer om villkoren >
Läs mer och ansök >

Nästa ansökningsperiod startar

20 dec

Just nu kan du inte söka något stipendium. Men nästa ansökningsperiod startar den 20 december. Förbered dig inför ansökan, läs villkoren >